Månadens författare juni

Jag ska bli författarinna, eller svälta ihjäl

Den unga Signe Petersén hade bestämt sig, men det var nära ögat att hon blev sannspådd. Hon blev författaren Sigge Stark som ständigt levererade, förlagens kassako som ofta levde på svältgränsen.

Signe Petersén, gift Björnberg, föddes den 22 mars 1896 på herrgården Sällven, Hidinge socken, i det som nu är Lekebergs kommun. Familjen var från början välbärgad, men fadern Karl Petersén var en rastlös man med svajig känsla för ekonomi, så familjen drog ofta upp sina bopålar.

Vi kan icke räkna dem alla, de berättelser som signaturen Sigge Stark levererade mellan debuten, novellen Trolltyg, 1921 och den postumt utgivna Carmencita finner lyckan, 1975. Det blir inte lättare att räkna när romanerna ofta först gick som följetonger i veckopressen. Men minst hundra romaner och runt femhundra noveller är de flesta överens om.

I den tid då landsbygden avfolkades gav Sigge Stark ord åt längtan till en levande landsbygd. Kritiken tyckte att hon var ensidig och verklighetsfrämmande, hennes läsare kände igen sig i kärleken till naturen och livet nära djur och jordbruk.

Ingela från Hedåsen, som först publicerades 1955 i veckotidningen Hela världen, är en romantisk mysrysare som kombinerar kärlekshistorien med ett mörkt familjedrama med gotiska skräckstämningar, som för tankarna till Charlotte Brontës Jane Eyre.

Tjuguåringen Ingela får arbete som husa på herrgården där hon snart förstår att allt inte står rätt till. Den unge godsägaren har isolerat sig i sin sorg efter att ha kört ihjäl sin fästmö. Men varför är dörrarna låsta, och varför får han inte träffa sin mor?

Kännetecknande för Ingela och de flesta andra av Sigge Starks huvudpersoner är deras goda handlag med djur. Det är kanske framförallt där Signe Björnberg lagt ner mest av sin egen personlighet. Ända sedan barndomen hade hon en stark kärlek till djur, under äktenskapet med travtränaren Gösta Björnberg födde hon upp hästar och de hade alltid flera hundar på sina gårdar.

Motiv och öde

Ditt öde närmar sig, sa hon med ny röst. Jag ser ont ikring dig, onda tankar och onda gärningar.
Öde och arv har stor betydelse i Sigge Starks romaner. Själv hade hon släktband med Borgsläkten i Örebro. Modern Otilda var dotter till apotekaren Hjalmar Borg och kusin till idrottsläraren och kompositören Greta Adrian.

En av Otildas farbröder var konstnären Axel Borg, som fann sina motiv och sitt öde i Kilsbergen. Hans största framgång och honungsfälla blev älgmålningarna. Alla 1890-talets finrum hos Örebros borgarklass skulle ha sin älgmålning, och snart ville ingen ha något annat motiv. Axel Borgs begåvning blev bunden till älgarna.

På liknande sätt tvingades hans brors barnbarn, Sigge Stark, att massproducera kärleksskildringar i bondemiljö. Inget förlag ville betala för något annat.

Varför Sigge och varför Stark?

Signe Björnberg använde sig av flera pseudonymer, till exempel Inge Björn, men den hon blev känd för hittade hon på nära håll.

Som flicka var hon våghalsig och busig, hennes mor önskade väl då och då lite mer traditionell kvinnlighet av sin förstfödda. ”Du borde ha varit en pojke och hetat Sigge”.

Pappa Karl Petersén fick bidra med pseudonymens efternamn. 1897 gav han ut Kalle Stark: en bok för den äfventyrälskande ungdomen.

Läs mer

• Stark, Sigge: Ingela från Hedåsen. Stockholm, Lindqvist 1965.
  Leffler, Yvonne: Sigge Stark: Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare. Göteborg, LIRskrifter 2015.
• Lilja, Maria: Signe och Sigge: en roman om kvinnan bakom Sigge Stark. Stockholm, Mondial 2019.
• Niklasson, Bo: Vem var Sigge Stark? Helsingborg, Sjöbergs 1990.

Författarporträtt skrivet av Astrid Lindén