Område välfärd och folkhälsa stödjer och samordnar arbetet för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, närliggande hälso- och sjukvård och i det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Vi stödjer verksamheterna i att utveckla en evidensbaserad praktik - EBP.
Vi stödjer kunskapsutveckling genom:
- Kurser och konferenser
- Metod- och verksamhetsutveckling
- Epidemiologiska undersökningar
- Stöd till systematisk uppföljning
- Forskning
CHERRIES är ett treårigt projekt som utgår från hur hälso- och sjukvården på ett mer innovativt sätt kan bidra till att hantera konsekvenserna av lokala och regionala samhällsutmaningar.
Just nu söker vi nytänkande, innovativa lösningar kring äldres behov av sociala kontakter och hur vi ska kunna nå ofrivilligt ensamma äldre. Aktörer kan söka projektbidrag på upp till 320 000 kr för att bedriva pilotprojekt under max åtta månader. Ansökan skickas till cherries@regionorebrolan.se senast den 25 november 2021 - viktigt att du har läst dokumenten "Beskrivning av utlysningen" och "Information om medel beviljas" innan du skickar en ansökan. Du kan även läsa mer om utlysningen under fliken Call for solutions nedan.
Dokument kopplade till utlysningen:
Samtliga behov som inkom vid den behovsinventering, Call for Needs, som gjordes under hösten 2020 berörde på olika sätt ofrivillig ensamhet och behovet av sociala kontakter. Några lyfte också utmaningen i att nå dem som mest behöver det.
Det är en stor utmaning att hitta de människor som är mest ensamma, då långvarig ensamhet riskerar att leda till självisolering från sociala kontakter och samhället i övrigt. Personer med stort behov av sociala kontakter vara svåra att nå med olika insatser för att bryta ensamheten och erbjuda ett socialt sammanhang. Därför behöver vi arbeta på nya sätt för att hitta och engagera den grupp av äldre som vi dagligdags inte når med insatser för att minska den ofrivilliga ensamheten.
Nytänkande lösning sökes!
Vi söker nytänkande, innovativa lösningar på äldres behov av sociala kontakter och hur vi ska kunna nå de som mest behöver det. Den lösning/de lösningar som beviljas medel ska bedrivas som pilotprojekt under maximalt åtta månader (februari-oktober 2022), med potential att fortsätta bedrivas efter projekttiden är slut samt potential att skalas upp och spridas.
Samskapande är ev viktig del i CHERRIES. Samskapande av lösningen bör därför ske tillsammans med målgruppen och/eller andra intressenter kring målgruppen (exempelvis hälso- och sjukvården, socialtjänsten och/eller civilsamhällesorganisationer).
Projektmedel kan sökas för att pröva en ny lösning för att motverka ofrivillig ensamhet och möta äldres behov av sociala kontakter. Detta kan innebära sociala, organisatoriska eller tekniska lösningar eller en kombination av dessa.
Lösningen ska kunna utföras/erbjudas i hela eller delar av västra länsdelen i Örebro län, som innefattar kommunerna Degerfors, Karlskoga och Laxå. Pilotprojektet måste dock inte vara avgränsat till dessa, ett större geografiskt område är möjligt.
Föreningar, företag, offentliga verksamheter och andra typer av organisationer som är juridiska enheter inom Sverige eller övriga EU/H2020 kan söka projektmedel. Medel kan inte sökas av privatpersoner.
Ansökan om projektmedel
Ansökan skickas till cherries@regionorebrolan.se senast den 25 november 2021.
Stöd i ansökan
Vi kan vid behov erbjuda stöd och vara ”bollplank” i arbetet med att utforma projektet och skriva ansökan. Kontakta Lena Uvhagen för mer information kring detta.
Projektet CHERRIES som letar nya, innovativa lösningar för att möta hälsoutmaningar har valt att titta på vilka behov som finns kopplade till äldres psykiska hälsa.
Varför just äldres psykiska hälsa?
Äldres psykiska hälsa är ett område som uppmärksammats mer och mer i samband med covid-19. I och med pandemin har många äldre personer varit tvungna att isolera sig vilket tros ha ökat den psykiska ohälsan. Men även innan pandemin bröt ut var psykisk ohälsa i form av depressioner, ångest och sömnsvårigheter ett stort problem för många. Förutom ett mänskligt lidande innebär detta också ökad risk för annan typ av ohälsa och en ökad belastning på hälso- och sjukvården.
Här vill vi nu lägga fokus på att fördjupa kunskaperna kring hur behoven ser ut kring äldres psykiska hälsa. Vad behövs för att göra området äldres psykiska hälsa bättre? Och vilka behov finns kopplade till den hälso- och sjukvård som bedrivs inom området?
Vad är ett behov i detta projekt?
Behov i projekt CHERRIES kan definieras som krav kopplade till att människor mår bra och fungerar i sitt dagliga liv. Behov är utmaningar eller brister som vi kan förändra till det bättre och därmed påverka människors mående, på grupp- eller samhällsnivå. Det är alltså inte enskilda individers behov utan behov som påverkar flera människor.
Men det identifierade behovet bör också leda till ökad kvalitet och/eller minskade kostnader inom hälso- och sjukvården. Det kan t.ex. vara att situationen för målgruppen blir bättre om behovet möts upp med någon typ av insats, i eller utanför hälso- och sjukvården. Detta kan också göra att vårdkostnaderna minskar.
Varför identifiera behov?
I projektet CHERRIES ska ett pilotprojekt genomföras. Syftet med pilotprojektet är att testa en innovativ lösning för att möta ett identifierat behov inom området äldres psykiska hälsa. Det är därför viktigt att först ta reda på vilka behov som finns för att veta vad pilotprojektet ska försöka lösa.
Hur gick inrapportering av behov till?
CHERRIES-projektet tar ett tydligt underifrånperspektiv när det ska utveckla nya lösningar för att möta hälsoutmaningar. Det innebär att man vill att personer som är direkt eller indirekt berörda av en fråga ska vara med och påverka. Möjligheten att beskriva ett behov var därför öppen för alla – privatpersoner, personer som är engagerade i civilsamhället och tjänstepersoner inom exempelvis kommun eller region. Behoven rapporterades in via en blankett där man fick beskriva behovet och dess orsaker och effekter, vilka individer/grupper i samhället som påverkas samt vad en möjlig lösning skulle kunna leda till.
Vad händer sedan?
Alla behov som rapporterats in analyseras och bedöms. Bedömningsgruppen tittar bland annat på hur viktigt behovet är, om det berör många människor och om det finns möjlighet att utveckla lösningar och genomföra ett pilotprojekt inom ramen för CHERRIES.
Kort om projektet CHERRIES
Constructing Healthcare Environments through Responsible Research Innovation and Entrepreneurship Strategies. Det innebär att vi genom ansvarsfulla innovations- och entreprenörskapsstrategier ska hitta lösningar på hälso- och sjukvårdens utmaningar.
I Örebro län kommer ett särskilt fokus att vara de nya innovativa samverkansformer som håller på att växa fram mellan civilsamhället och hälso- och sjukvården i västra länsdelen länsdelen (Degerfors, Karlskoga och Laxå kommuner). Samverkan syftar bland annat till att minska utanförskap hos individer och grupper i samhället.
Region Örebro län och Stiftelsen Activa deltar i projektet CHERRIES, som är ett europeiskt forskningsprojekt som beviljats medel ur EU:s ramforskningsprogram, Horisont 2020.
I projektet ingår 12 organisationer (universitet, forskningsorganisationer, företag, civilsamhällesorganisationer, sjukhus, innovationscentra och regionala myndigheter) från sju europeiska länder (Österrike, Italien, Holland, Spanien, Cypern, Belgien och Sverige). Det leds av Centrum för sociala innovationer i Wien.
CROSS - Civilsamhälle och regionens offentliga aktörer i samverkan kring samhällsutmaningar
Med gemensamma samhällsresurser kan vi arbeta hälsofrämjande, förebyggande och proaktivt på ett mer effektivt sätt. Under 2020-2023 utvecklades därför en ökad samverkan mellan civilsamhälle, kommun och region i projektet CROSS – ett samverkansprojekt som beviljades medel inom Vinnovas program Utmaningsdriven innovation (UDI).
Syftet var att hitta arbetssätt för att möta problem eller behov som inte kan hanteras av en ensam aktör utan kräver utvecklade former av samverkan mellan flera. Målet är att människor ska få stöd och hjälp i ett tidigare skede. I förlängningen väntas samverkan leda till olika typer av sociala innovationer, till exempel en ny eller nyskapande tjänst, arbetssätt, samarbete eller metod vars huvudsyfte är att möta samhällets utmaningar.
Ta del av CROSS spridningskonferens ”Tillsammans skapar vi ett bättre liv för våra invånare” som hölls den 26 januari 2023
Med gemensamma samhällsresurser kan vi arbeta hälsofrämjande, förebyggande och proaktivt på ett mer effektivt sätt. Nya lösningar som möjliggörs först när olika samhällsaktörer arbetar tillsammans, oavsett vilken verksamhet vi tillhör. Vi vill att samverkan ska leda till nya tjänster, arbetssätt, samarbeten eller metoder som ger våra invånare ett bättre liv. Är du intresserad av att få veta mer?
Här kan du se delar av konferensen
Välkommen och Hej lokala projektledare!
Välkommen!
- Johanna Ek, projektledare CROSS, Välfärd och folkhälsa, Regional utveckling, Region Örebro län
Hej lokala projektledare!
- Ida Broman, folkhälsochef, Norra Örebro län
- Johan Prabin, områdeschef IFO, Askersunds kommun
- Lisa Nyquist, utvecklingsstrateg, Nora kommun
- Sofia Tungfelt, verksamhetsledare, Möckelnföreningarna
- Ylva Forslund, projektledare, Socialförvaltningen, Kumla kommun
Vart är vi på väg? Ett historiskt perspektiv på civilsamhällets roll – för att förstå nutiden och hur vi kan tänka framåt
Vart är vi på väg? Ett historiskt perspektiv på civilsamhällets roll – för att förstå nutiden och hur vi kan tänka framåt
- Paulina Van de Haar, verksamhetsutvecklare, Möckelnföreningarna
Vi blir bättre när vi gör det tillsammans
Vi blir bättre när vi gör det tillsammans
- Fredrik Bergström, socialchef, Nora kommun
- Lisa Nyquist, utvecklingsstrateg, Nora kommun
- Margareta Öjebo, ordförande, Nora Rödakorskrets
- Patrik Jaensson, vårdcentralschef, Nora vårdcentral
Fastna inte i att allt ska vara perfekt
Fastna inte i att allt ska vara perfekt
- Johan Prabin, områdeschef IFO, Askersunds kommun
- Pernilla Widlund, distriktssköterska, Askersunds vårdcentral
- Ylva Forslund, projektledare, Socialförvaltningen, Kumla kommun
- Lise Ohlin, vårdcentralschef, Pålsboda vårdcentral (tidigare Kumla kommun)
Välfärdens utmaningar är ett gemensamt ansvar
Välfärdens utmaningar är ett gemensamt ansvar
- Rickard Simonsson, regiondirektör, Region Örebro län
Tillsammans skapar vi ett bättre liv för våra invånare
Tillsammans skapar vi ett bättre liv för våra invånare
- Jonas Karlsson, verksamhetschef, RF-SISU
- Margareta Öjebo, ordförande, Nora Rödakorskrets
- Elin Hector, Ställdalens byalag
Social innovation i samverkan – nytänkande sätt att gemensamt tackla samhällsutmaningar
Social innovation i samverkan – nytänkande sätt att gemensamt tackla samhällsutmaningar
- Malin Lindberg, professor, Luleå tekniska universitet
Vad har CROSS med Jämlik hälsa och Nära vård-omställningen att göra?
Vad har CROSS med Jämlik hälsa och Nära vård-omställningen att göra?
- Hans Åhnberg, kommunchef, Hällefors kommun
- Ulrica Vidfelt, verksamhetschef, Vårdcentraler norr, Område nära vård, Region Örebro län
- Ida Broman, folkhälsochef, Norra Örebro län
Att ta ansvar för invånarnas hälsa
Att ta ansvar för invånarnas hälsa
- Berit Westergren, kommunchef, Ljusnarsbergs kommun
Hur gör man en organisation samverkansredo?
- Gabriella Mueller Prabin, kommundirektör, Kumla kommun
CROSS och vad händer nu?
CROSS och vad händer nu?
- Johanna Ek, projektledare CROSS, Välfärd och folkhälsa, Regional utveckling, Region Örebro län
- Anders Trumberg, projektutvärderare CROSS, Välfärd och folkhälsa, Regional utveckling, Region Örebro län
Om projektet CROSS
CROSS 2020-2023 var ett samverkansprojekt (steg 2) som byggde på initieringsprojektet (steg 1) ”Civilsamhälle och närsjukvård – nya samverkansformer och överenskommelser” i Karlskoga. I CROSS ingick sex delprojekt som syftade till samverkan mellan närsjukvård, kommun och lokala civilsamhällesorganisationer. Delprojekten genomfördes lokalt i kommunerna Askersund, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Ljusnarsberg och Nora. Delprojekten valde egna teman och samhällsutmaningar att forma samverkan kring. Regional utveckling processledde och koordinerade delprojekten, och Möckelnföreningarna bidrog med kompetens kring civilsamhället.
Utvärderingen av delprojektens process, utveckling, erfarenheter och resultat har lett fram till en generaliserbar samverkansmodell kring samhällsutmaningar som, liksom slutrapporten, kommer att publiceras under april 2023. Den generaliserbara samverkansmodellen ska spridas i och utanför länet. Under 2023 kommer eventuellt en ny ansökan göras till Vinnova för att genomföra ett implementeringssteg (steg 3) där samverkansmodellen kan testas och införas i större skala.
Hur bidrar CROSS till våra övergripande mål?
Tillsammans skapar vi ett bättre liv för våra invånare genom att fokusera på samverkan kring välfärdsluckor och behov hos målgrupper. För att människor ska få den hjälp de behöver ska vi utveckla vår gemensamma samverkan för att ge rätt insatser till människor som behöver stöd av samhället.
CROSS arbetssätt bidrar till Örebro läns regionala utvecklingsstrategis (RUS) övergripande mål om "Hög och jämlik livskvalitet". Främst genom de prioriterade områdena "Social sammanhållning och demokrati" och "Hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvård", men också området "Innovationskraft och specialisering".
CROSS arbetssätt sker i linje med målet för politiken för det civila samhället och CROSS resultat och effekter har bäring på det övergripande folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa. CROSS effekter bidrar till uppfyllandet av Agenda 2030:s mål 3 "God hälsa och välbefinnande", mål 10 "Minskad ojämlikhet", mål 5 "Jämställdhet" och mål 17 "Genomförande och globalt partnerskap".
Läs mer
Vinnovas program Utmaningsdriven innovation (UDI)
CROSS – ett UDI-projekt
Utgångspunkt för CROSS processtöd - MUCF:s Samverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället
Kontakt
Johanna Ek, utvecklingsledare, Regional utveckling, Välfärd och Folkhälsa
Skicka e-post till Johanna Ek.
Telefon: 019-602 72 00
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Vi vill underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Vi vill underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har en överenskommelse med en gemensam vision, fokusområden och effektmål för e-hälsoarbetet fram till 2025. I Örebro län har vi tagit fram en regional handlingsplan med olika aktiviteter där vi samverkar för att nå vår del i "Vision e-hälsa 2025". Aktuella projekt, uppdrag, förstudier och aktiviteter som beskrivs i årliga aktivitetsplaner.
Kommunalt nätverk
Ett kommunalt nätverk arbetar på uppdrag av socialchefsnätverket utifrån en framtagen kommunal handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att stödja utvecklingen inom område e-hälsa och välfärdsteknologi i samverkan mellan kommunerna för att uppnå målen i "Vision e-hälsa 2025" samt målen i den Regionala digitala agendan (RDA). Fokus ligger på de aktiviteter som inte ingår i samverkan med regionen utan endast är kommungemensamma.
Målet är att alla länsinvånare, oavsett funktionsvariation eller ålder, ska få bo i tillgängliga boendemiljöer med stöd av behovsanpassad välfärdsteknologi. Därför utvecklar Region Örebro län, tillsammans med sex kommuner, en användardriven testbädd för att fler ska känna sig trygga, självständiga och aktiva.
Kontakt
Folkhälsoarbete ska främja jämlik och jämställd hälsa och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa. Generellt är folkhälsan i landet och länet god men skillnaderna mellan olika grupper ökar vilket innebär att ojämlikheten ökar. Arbetet bedrivs på befolkningsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Det finns två inriktningar som är viktiga i folkhälsoarbetet: Undanröja risker genom sjukdoms- och skadeförebyggande arbete och skapa mer av det som håller oss friska genom hälsofrämjande arbete.
Promotion, empowerment och prevention
Insatserna i det lokala folkhälsoarbetet består framför allt av hälsofrämjande åtgärder – promotion. Det är aktiviteter vars syfte är att förbättra hälsan samt stödja och utveckla skyddsfaktorer mot ohälsa.
I det hälsofrämjande arbetet strävar man efter delaktighet med befolkningen och att stödja människor i att själva definiera och hantera sin situation – empowerment.
Dessa åtgärder behöver kompletteras av sjukdomsförebyggande åtgärder – prevention, vars fokus är att förebygga ohälsa och minimera riskfaktorer.
Socialtjänstens uppdrag och socialt arbete har nära släktskap med folkhälsoarbete och folkhälsovetenskap. Den gemensamma analysen är att goda uppväxt- och levnadsvillkor är en nyckel till ett gott liv och till jämlik och jämställd hälsa. Att människor upplever ekonomisk och social trygghet samt jämlikhet i levnadsvillkor beskriver socialtjänstlagen som mål för socialtjänsten. För folkhälsoarbetet är samma saker medel för att uppnå våra mål om hälsa.
Epidemiologiskt underlag för folkhälsoarbetet
Att ta fram kunskap om hur skydds- och riskfaktorer påverkar hälsan/ohälsan är en viktig del i det strategiska folkhälsoarbetet. Därför får barn, ungdomar, vuxna och äldre i länet regelbundet svara på frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i enkäter. De faktorer som har störst betydelse för hälsan kallas hälsans bestämningsfaktorer.
Du kan läsa mer om de befolkningsundersökningar som Region Örebro län genomför under Folkhälsan i siffror (se länk ovan). Där kan du även hitta de senaste resultaten, ta del av interaktiva rapporter och analysrapporter.
Barns delaktighet och insatser
Att stärka barns delaktighet i den sociala barnavården har under många år varit en viktig fråga inom socialtjänsten. Ändå visar forskning att mycket arbete återstår för att stärka barnets perspektiv.
Område välfärd och folkhälsa deltar i ett forskningsprojekt som finansieras av det statliga Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd – Forte. Under tre år ska vi studera barns delaktighet i utredning och insats samt insatsernas utfall inom den sociala barnavården i kommunerna i Örebro län. Projektet bygger på ett nära samarbete mellan forskare och yrkesverksamma inom länets socialtjänster och har ett starkt fokus på gemensamt lärande och utveckling.
Projektet ska leda till ökad kunskap om hur barns delaktighet påverkar utformandet av insatser och om insatserna varit till hjälp för barnet. I slutändan bidrar det till ändrade arbetssätt, så att barnet och familjen får insatser som är bättre anpassade efter sina specifika problem.
En bakgrund till forskningsprojektet finns i rapporten Rättighetsbärare eller problembärare? som finns att beställa på Allmännabarnhusets hemsida.
Vårt uppdrag
Område välfärd och folkhälsa stödjer arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik inom kommunernas socialtjänst, närliggande hälso- och sjukvård och folkhälsa. En del i detta är att initiera och delta i praktiknära forskning inom dessa områden.
En förstudie kring barnfattigdom ska koppla forskning och beprövad erfarenhet till en lokal kartläggning, sprida och fördjupa kunskap kring barnfattigdom samt identifiera och involvera det civila samhället.
Folkhälsomyndighetens statistik för 2019 visar att 11,8 % av barn 0-17 år i Örebro län bor i ekonomiskt utsatta hushåll. Det finns stora skillnader inom gruppen, barn med utländsk bakgrund och barn som har föräldrar med låg utbildningsnivå sticker ut negativt. Skillnaden mellan kommunerna i länet är också stor. Även Regionens skolundersökningar visar på stora differenser i upplevd hälsa mellan de som är oroliga för familjens ekonomi och de som inte är det. En förstudie ska nu koppla forskning och beprövad erfarenhet till en lokal kartläggning, sprida och fördjupa kunskap kring barnfattigdom samt identifiera och involvera det civila samhället i arbetet. Ökad samverkan och delaktighet, både under förstudien och i det fortsatta arbetet, ökar förutsättningarna för ett effektivt arbete mot barnfattigdom.
Kontakt
Kunskapsutveckling inom socialtjänsten
SKR och kommunerna arbetar gemensamt med nationell kunskapsstyrning för att socialtjänsten ska bli mer jämlik, jämställd och evidensbaserad. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och tillämpa bästa möjliga kunskap. I kunskapsstyrningen ingår kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.
Målet är att ha bästa tillgängliga kunskap och omsätta den kunskapen i mötet mellan socialtjänstens personal och brukare. Det ska finnas stöd för att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för uppföljning och lärande.
De regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS, verkar på länsnivå för samverkan och utveckling. Område välfärd och folkhälsa utgör RSS i Örebro län.
Stockholms stad, Göteborgregionens kommunalförbund och Region Örebro län har inom ramen för Partnerskapet* gemensamt initierat ett utredningsarbete för att studera vilket tidigt stöd riktat till vuxna (över arton år) som är, eller verkar vara, effektivt inom områdena missbruk och ekonomiskt bistånd. Med tidigt stöd riktat till vuxna avses i utredningen selektiva och indikativa insatser inom socialtjänsten riktade till vuxna som genom promotion stärker individers skyddsfaktorer eller genom prevention minskar deras riskfaktorer i syfte att minska individernas långvariga behov av stöd.
Resultaten av utredningsarbetet presenteras i tre rapporter:
* Partnerskapet är en samverkansform mellan Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS).
Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård
Alla regioner har, med stöd av SKR, ett gemensamt system för kunskapsstyrning. Det är en viktig pusselbit för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet.
Nationella mötesplatser för social hållbarhet och folkhälsa
Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar mötesplatsen till minskade hälsoskillnader och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Mötesplatsen är en fristående fortsättning på Samling för social hållbarhet och bedrivs i samverkan mellan SKR och Folkhälsomyndigheten.
Nationellt kompetensråd inom funktionshinderområdet (NKR)
NKR består av 1-2 representanter från alla län i Sverige där de flesta har regionala uppdrag med att samordna och utveckla funktionshinderfrågorna. Nätverket träffas två gånger per år och fokus för nätverket är kompetensfrågorna - "kompetensrådet vill vara en drivkraft som genom samverkan vill utveckla och påverka kompetensfrågan på den nationella nivån". Vård- och omsorgscollege nationellt är från juni 2014 värdorganisation för NKR.
Vårt uppdrag
Område välfärd och folkhälsa deltar i nationella sammanhang för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, närliggande hälso- och sjukvård och i det tvärsektoriella folkhälsoarbetet.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 14 april 2023