Område välfärd och folkhälsa stödjer arbetet med metod- och verksamhetsutveckling inom kommunernas socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård samt inom det tvärsektoriella folkhälsoarbetet.
- Vi anordnar utbildningar, workshops, seminarier, konferenser
- Vi anordnar mötesplatser för professionellt erfarenhetsutbyte och reflektion
- Vi ger processtöd till verksamhetsutveckling i form av forskningscirklar, utvärderingsverkstäder, lärcirklar och liknande
- Vi samarbetar med enheten för hållbar utveckling i olika epidemiologiska undersökningar
- Vi ger handledning och konsultation
- Vi ger implementeringsstöd till nya arbetssätt och metoder
- Vi genomför utvärderingar och uppföljningar och ger stöd till systematisk uppföljning i verksamheterna
- Vi stödjer processer som utgår från den nationella kunskapsstyrningen NSK- S, Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten
- Vi deltar i styrgrupper och referensgrupper i projekt
- Vi informerar och kommunicerar via rapporter och hemsida
- Vi omvärldsbevakar och kommunicerar nyheter
Utbildningsgruppen för arbetsterapeuter vill stimulera till kvalitetsutveckling och kollegialt utbyte för hela professionen oavsett verksamhetsområde. Den viktigaste aktiviteten är den årliga utbildningsdagen för arbetsterapeuter där årets nytänkare koras.
Katarina Corlin - BUH, VUH, Syncentralen, CFH, Ekeskolan
Anneli Wase - Norra länets kommuner, Lindesbergs lasarett
Kristin Gustafsson - Välfärd och folkhälsa, Region Örebro län
Therese Börjesson - Södra länets kommuner
Gunnel Karlsson - Centrum för hjälpmedel
Katarina Olsson - Västra länets kommuner, Karlskoga lasarett
Erica Gunnarsson - Örebro kommun
Lisa Spang - Örebro universitetet
Susanna Fanell - Allmänpsykiatrisk öppenvård, Region Örebro län
Maria Ågren - Beroendecentrums öppenvårdsmottagning, Region Örebro län
Stipendium till Ann-Britt Ivarssons minne
Ann-Britt Ivarssons minnesfond instiftades år 2020. Ann-Britt arbetade som professor i arbetsterapi på Örebro universitet och ägnade sitt yrkesliv åt att, genom undervisning och forskning, studera och främja meningsfulla aktiviteter för personer med nedsatt aktivitetsförmåga.
Stipendiet ska hedra Ann-Britts minne samt uppmärksamma och uppmuntra utvecklingen av ämnet arbetsterapi och arbetsterapeutprofessionen. Det kommer delas ut årligen i samband med Arbetsterapeuternas utbildningsdag. Mer information och ansökningsblanketter hittar du på fondens hemsida (se ovan).
Årets nytänkare inom arbetsterapi
Årets nytänkare inom arbetsterapi är ett kvalitetspris för arbetsterapeuter i Örebro län. Priset är instiftat av utbildningsgruppen och ska tilldelas enskild arbetsterapeut eller en mindre grupp som visat prov på kreativt nytänkande, arbetssätt och metoder som utvecklar arbetsterapin. Arbetet ska kännetecknas av höga ambitioner och framåtanda. Priset delas ut i samband med arbetsterapeuternas årliga utbildningsdag och består av ett unikt diplom samt en liten gåva.
Tidigare års pristagare
Caroline Avenstierna - 2021
Jenny Rodén-Nilsson - 2020
Lena Johansson - 2019
Anette Liljegren - 2018
Inga Blomstrand - 2017
Helena Ekmark (Boken om Kim) - 2016
Kommunrehab i Nora - 2015
--------------------------------
Målet med BBIC är att ge de barn och unga som har kontakt med socialtjänsten samma livschanser som alla andra barn i samhället.
Syftet med BBIC är att
- stärka barns ställning i enlighet med FN:s barnkonvention och socialtjänstlagen
- verka för samförstånd kring barnet mellan föräldrar och familj, fosterföräldrar och professionella, där alla är klara över sina skyldigheter och åtaganden
- skapa struktur och systematik i arbetet med att identifiera, dokumentera och utvärdera barns behov av insatser
- öka kvaliteten och rättssäkerheten.
BBIC-triangeln
BBIC-triangeln är en modell för att utreda och följa upp de behov ett barn har. I centrum av triangeln finns barnets behov. Genom att väga samman triangelns tre sidor – se till barnets utveckling i relation till föräldrarnas förmåga i den familj och miljö de befinner sig i – görs en bedömning av vad som är barnets behov.
Vårt uppdrag
Område välfärd och folkhälsa ansvarar för samordningen av arbetet med BBIC. Ett nätverk med ansvariga eller utbildare i kommunerna träffas två gånger per termin för informationsutbyte, diskussion och erfarenhetsutbyte.
Alla länets tolv kommuner har permanent licens för att arbeta med BBIC.
Delaktighetsmodellen är ett arbetssätt som underlättar jämlik dialog mellan brukare och personal. Den bärande idén är att stödja brukare/elever att öka sin förmåga att uttrycka och formulera sina behov och önskemål tillsammans med dem som de delar vardagen med.
Modellen bygger på dialogsamtal, så kallade delaktighetsslingor, som förs i mindre grupper, brukare/elever för sig och personal för sig. Sedan träffas alla för ett gemensamt samtal.
Slingan ska ses som ”ett sammanhållet samtal” och leds av utbildade vägledare som inte är personal till brukarna/eleverna. I slingan (se bilden till höger) samtalar alla kring ett valt tema av intresse för brukarna/eleverna – det kan handla om allt från förutsättningar för fritidsintressen till om man upplever att personalen lyssnar.
Vårt uppdrag
Välfärd och folkhälsa samordnar ett nätverk för vägledare, anordnar regelbundet utbildningar och stödjer arbetet för att implementera delaktighetsmodellen (DMO).
För personer med demenssjukdom, anhöriga och de som arbetar med demensvård/omsorg finns webbplatsen DemensSam. Där har vi samlat olika riktlinjer och rekommendationer. Du hittar även förklaringar till olika processer och dokument som ingår i utredning, uppföljning och omvårdnad av personer med demenssjukdom.
DemensSam utvecklades 2012 inom projektet ”Utbildning, uppföljning och utveckling av demensvården i Örebro län”. Socialstyrelsen finansierade projektet.
Vårt uppdrag
Område välfärd och folkhälsa samordnar och stödjer utvecklingen av sidan.
Att se, förstå och stödja barn och föräldrar ger bättre förutsättningar för jämlik hälsa, jämställt föräldraskap och stärkt barnrättsperspektiv. Att erbjuda ett bra samhällsstöd till föräldrar är därför ett högprioriterat område. Samhället behöver erbjuda ett så brett utbud av olika insatser som möjligt så att det når alla föräldrar, eller andra viktiga vuxna i barnets närhet, oavsett familjesituation eller hur familjens livsvillkor ser ut. Enligt artikel 18 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska staten hjälpa föräldrar.
Strategisk arbetsgrupp
En strategisk arbetsgrupp arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Arbetsgruppen utgår från regeringens strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och dess övergripande målsättning att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Strategins tre målområden är:
1: Ett kunskapsbaserat arbetssätt
2: Ett tillgängligt stöd
3: En stödjande organisation
Regionalt nätverk och arbetsgrupper
Länssamverkan föräldraskapsstöd är ett nätverk för länets långsiktiga och generella stödjande arbete i föräldraskapsfrågor. I nätverket finns representation från Region Örebro län, länets kommuner, länsstyrelsen, RF-Sisu, Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) samt Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF).
Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen arbetar med just nu. Vi använder oss av programmen ABC - Alla Barn i Centrum och FöiS - Föräldraskap i Sverige i arbetet med att stödja föräldrar.
Vårt uppdrag
Område välfärd och folkhälsa stödjer och samordnar processer för att utveckla ett långsiktigt och hållbart föräldraskapsstöd i länet enligt regeringens Nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd.
En familjecentral är en mötesplats för blivande föräldrar och familjer med barn 0-6 år där man kan träffa andra familjer, leka och delta i pedagogisk verksamhet, gruppverksamhet samt få hjälp och stöd i sitt föräldraskap. Hösten 2020 finns det 15 familjecentraler i Örebro län och ytterligare tre är på väg att starta.
Region Örebro län och länets kommuner har en överenskommelse om samverkan för familjecentraler. Det finns även en strategisk arbetsgrupp som arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Gruppen ska även följa upp överenskommelsen om regional samverkan för familjecentraler.
Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen och familjecentralerna arbetar med just nu. Målet är att utveckla samverkan mellan de olika professioner som finns på familjecentralerna och att få en bättre systematik i kvalitetsarbetet.
Område välfärd och folkhälsa deltar aktivt i arbetet i FFFF – Föreningen För Familjecentralers Främjande.
Vårt uppdrag
I samarbete med verksamhetsutvecklare i mödra- och barnhälsovården stödjer Område välfärd och folkhälsa kunskaps- och metodutveckling på länets familjecentraler. Arbetet sker i samverkan med länsdelarnas folkhälsoteam.
Jämlikhet inom hälso- och sjukvården innebär att vård, behandling och bemötande ges på lika villkor och med likvärdigt bemötande. Att inkludera alla familjer, oavsett familjeform och bakgrund, samt att uppmärksamma hur föräldrar mår och ge dem det stöd de behöver för att barnet ska få en bra start i livet är därför viktigt. Ett jämställt föräldraskap gynnar barns hälsa, utveckling och välbefinnande och leder till att de skapar starka relationer till fler vuxna. Barn vars föräldrar delar på ansvaret för det obetalda hemarbetet och omsorgen av barnet mår bättre och klarar sin skolgång bättre. De utvecklar också sina sociala färdigheter bättre.
Ett jämställt föräldraskap motverkar sjukskrivningar och risken för stressrelaterad ohälsa hos föräldrarna vilket gynnar hela familjen – inte minst barnet. Det är därför av största vikt för oss som möter föräldrar att stödja dem i sin strävan efter ett jämställt föräldraskap. Det kan till exempel innebära ett jämnare uttag av föräldrapenning och att bryta stereotypa förväntningar om kön och könsroller. Av oss professionella kräver detta kunskap, metoder och ett normmedvetet förhållningssätt. Nedan finns länkar för inspiration i det arbetet.
Här finns material riktat till föräldrar och andra viktiga vuxna runt barn som upplevt flykt. Tack vare sitt kontaktnät och tidigare erfarenheter av att arbeta med personer på flykt har Uppsala universitet snabbt kunnat sammanställa evidensbaserat material som översatts till ryska och ukrainska. Materialet kan delas ut till föräldrar för att ge dem enkla tips och råd under den första tiden efter flykten. Materialet är fritt att användas även i sociala medier.
Regionen och länets kommuner samverkar för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram.
Få saker är viktigare än relationen med våra barn. Idag finns forskning att starka band mellan barn och föräldrar är den bästa grunden för en harmonisk uppväxt till trygga och självständiga individer. Därför samverkar vi i länet för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram. Just nu har vi två program på gång - Alla Barn i Centrum (ABC) och Föräldraskap i Sverige (FöiS).
ABC - Alla Barn i Centrum (3-12 år)
ABC (3-12 år) riktar sig till alla föräldrar eller andra viktiga vuxna runt barn. ABC består av fyra träffar, á 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-14 deltagare. På träffarna tar föräldrar del av varandras erfarenheter och av forskning. Mellan träffarna över föräldrarna på innehållet hemma med sina barn.
Se en film om ABC (ca 5 min) och en film om en förälders upplevelse av ABC (ca 2 min)
Innehåll:
- Träff 1 – Visa kärlek
- Träff 2 – Vara med
- Träff 3 – Visa vägen
- Träff 4 – Välja strider
FöiS - Föräldraskap i Sverige (0-18 år)
FöiS är ett samhällsorienterande grupprogram för nyanlända och utrikesfödda föräldrar med barn 0-18 år. FöiS består av fem träffar, à 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-15 deltagare. På träffarna får föräldrarna mer information om områden som är viktiga för familjelivet i Sverige, och möjlighet till gruppdiskussioner.
Se en film om Föräldraskap i Sverige - Örebro län
Innehåll:
- Träff 1 – Familj i nytt land
- Träff 2 – Skola, pojkar och flickor
- Träff 3 – Hälsa och sjukvård
- Träff 4 – Föräldrars rättigheter och skyldigheter
- Träff 5 – Att vara förälder till en tonåring
I hela landet pågår ett arbete för att utveckla och ställa om till en god och nära vård där primärvården ska utgöra navet i hälso- och sjukvården. Vården ska finnas nära invånarna och det ska finnas goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande.
Omställning till en nära vård är en förändring till en mer personcentrerad vård och ett mer personcentrerat förhållningssätt. Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan, att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser samt att hälso- och sjukvårdssystemet är mer samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart. Som en del i lösningen krävs nya och förbättrade arbetssätt samt ett innovativt och ändamålsenligt nyttjande av teknik och digitala tjänster.
Nedan kan du läsa mer om de länsgemensamma och kommunala utvecklingssatsningar som pågår i omställningsarbetet till en nära vård.
Vårt uppdrag
I omställningsarbetet till en nära vård ansvarar de Regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) för att redovisa genomförda insatser, uppnådda resultat och användning av medel inom den statliga överenskommelsen. I Örebro län finns RSS inom Område välfärd och folkhälsa på Regional utveckling. Vi tar tillsammans med kommunerna fram användningsområden för medlen och finns sedan där som stöd för de projekt och aktiviteter som genomförs samt för de långsiktiga utvecklingssatsningarna mellan kommunerna och regionen.
Överenskommelsen om hälso- och sjukvård i hemmet ska ge förutsättningar för nya och mer ändamålsenliga sätt att lösa de svårigheter som finns med nuvarande hemsjukvårdsavtal. Den ska ge förutsättningar för omställningen till en god och nära vård i länet. I arbetet ingår också att hitta nya arbetssätt för att stärka rehabiliteringen och lösa nutritionsbehandling vid hälso- och sjukvård i hemmet.
Andelen äldre i befolkningen ökar vilket leder till att efterfrågan på vårdutbildad personal kommer öka kraftigt. Tillgången till personal ser samtidigt svag ut med många pensionsavgångar och otillräckligt antal som examineras från vård- och omsorgsutbildningar. För en framgångsrik omställning till god och nära vård i Örebro län finns behov av en gemensam kompetensförsörjningsplan för regionens hälso- och sjukvård samt den kommunala vård- och omsorgen.
Anna Bergemalm
Projektledning: Länsgemensam kompetensförsörjningsplan
I arbetet för en god och nära vård finns det behov av att lyfta fram digitaliseringens möjligheter. Arbetet med digitalisering pågår inom regionen, mellan och inom kommunerna samt i ett länsgemensamt arbete mellan regionen och länets kommuner inom området e-hälsa. Länet har ett gemensamt behov av att ytterligare utveckla e-hälsan i linje med det som beskrivs i den nationella strategin Vision e-hälsa 2025 för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter i såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården.
Här kan du läsa mer om vårt arbete inom e-hälsa
Kontakt
I varje kommun i Örebro län ska det finnas en lokal processledare för omställningen till en god och nära vård. Det är viktigt att redan från start planera för hur det lokala omställningsarbetet ska hållas ihop, samordnas och stödjas. Uppdraget finansieras med kommunala överenskommelsemedel, från hösten 2021 och hela 2022.
Den lokala processledarens roll och funktion i kommunen är att arbeta med omställningen till en nära vård på den lokala samverkansnivån. Processledaren bidrar till att stärka strukturer och processer, både interna och externa, genom att vara den lokala motorn i omställningsarbetet. Den nya överenskommelsen om hälso- och sjukvård i hemmet är en del av arbetet.
Lokala aktivitetsplaner
Kommunerna har signalerat att de har olika behov och varje kommun bör därför identifiera sina behov av förstärkning på samverkansnivå. När kommunen identifierat sina behov och utmaningar kan man ta fram konkreta aktiviteter. Behov, utmaningar, aktiviteter och genomförande ska dokumenteras i en lokal aktivitetsplan som rapporteras tillbaka till Välfärd och folkhälsa. Dokumentationen på lokal nivå aggregeras upp till regional nivå för att återkopplas till Socialchefsnätverket samt till den nationella redovisningen för överenskommelsemedlen för God och nära vård.
Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga, i den yrkesverksamma befolkningen och bland äldre. Att förbättra den psykiska hälsan i hela befolkningen är en komplex utmaning som kräver kraftsamling av en mängd olika aktörer i region, kommuner och civilsamhälle. Ingen enskild aktör har ensam lösningen på problemet – det är en gemensam samhällsutmaning. Ett arbete med att skapa en jämlik psykisk hälsa i Örebro län kräver att alla aktörer samverkar och att medborgarna är i fokus. Vi behöver se medborgarna som en resurs i utvecklingsarbetet.
Sedan 2015 har det funnits en nationell överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner om stimulansmedel för att stärka insatser inom området psykisk hälsa. Syftet är att stimulera till förbättring och förstärkning i verksamheterna samt bidra till ökad tillgänglighet och jämlikhet i arbetet med psykisk hälsa. I Örebro län finns en handlingsplan för psykisk ohälsa som alla kommuner och regionen har ställt sig bakom. Genom bred förankring och delaktighet skapar den en gemensam bild av länsövergripande målområden, utmaningar och behov. Planen fastställdes i oktober 2020 av Chefsgrupp social välfärd samt vård och omsorg och Chefsgrupp folkhälsa. De specifika samverkansråden för områdena har ställt sig bakom planen.
Nedan kan du läsa om de länsgemensamma utvecklingsarbeten som är kopplade till planen. Under respektive rubrik kommer du kunna följa arbetets gång.
Vårt uppdrag
Välfärd och folkhälsa ansvarar för att identifiera länsgemensamma utvecklingsområden, ta fram en handlingsplan samt att följa upp planen. Välfärd och folkhälsa driver och stödjer utvecklingen inom identifierade områden samt ansvarar för att genomföra vissa aktiviteter.
Birgitta Gunnarsson är anställd som Anhörigkonsulent av Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS). På uppdrag av Region Örebro län arbetar hon med att ge stöd åt anhöriga till patienter inom psykiatrin samt att implementera information om anhörigstöd i länets verksamheter. Målet är att information om möjligheten för anhöriga att få samtalsstöd ska vara en självklar del i Psykiatrins- och Socialpsykiatrins verksamheter och processer.
Efter en omfattande utredning av anhörigas behov samt en genomlysning av Psykiatrins verksamhet inom Region Örebro län togs 2007 ett politiskt beslut om att tillsätta en anhörigkonsulent. Utredningen visade att anställda inom Psykiatrin vittnade om stora behov av anhörigstöd för att den anhörige ska orka finnas vid patientens sida under vård och rehabilitering. Studien av anhöriga visade att de behöver en bättre kommunikation med den psykiatriska vården. För att känna tilltro har de behov av information om diagnoser och riktlinjer. Man kom också fram till att de anhöriga har stort behov av individuellt samtalsstöd hos FPS anhörigförening istället för inom den psykiatriska vården, där deras närstående fick vård.
Birgitta Gunnarsson arbetar mest med individuellt anhörigstöd men möter även par och familjer för stöd och rådgivning i anhörigfrågor. Birgitta har också arbetat fram en anhörigutbildning som ges på de fyra Allmänpsykiatriska Öppenvårdsmottagningarna inom regionen (Örebro, Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg). Utbildningen fokuserar på anhörigperspektivet och har fått namnet ”Var varsam mot dig själv”.
Du som arbetar inom Område Psykiatri, Första Linjens Psykiatri eller någon av länskommunernas Socialpsykiatri kan ta kontakt med Birgitta eller hänvisa anhöriga att boka tid för stödsamtal eller gruppstöd. Ring eller skicka ett mejl där du anger namn, bostadskommun, kontaktuppgifter samt en mycket kort beskrivning av på vilket sätt hen är anhörig. För mer info se http://www.psykiatrisktsamarbete.se/ och Facebook/Evenemang/Stödgrupper.
Kontakt
Birgitta Gunnarsson
Ring 070-320 48 14
Skicka e-post
För att stimulera till patient-/brukarmedverkan finns under 2020-2021 pengar avsatta för arvode för dem som deltar i utvecklingsarbete kopplat till handlingsplan för psykisk hälsa.
Arvodet betalas ut till …
- person med erfarenhet som patient/brukare i region eller kommun,
- medborgare som bedöms viktig för utvecklingsarbetet,
… när grupperingar kopplade till handlingsplan psykisk hälsa kallar till uppdrag och efterfrågar kunskap och erfarenhet i arbeten de bedriver.
Kontakt
För att brukare ska erbjudas vård och insatser utifrån sina behov krävs en organisation som bygger på principer om patient- och brukarmedverkan. Därför finns vår samordnare för brukarinflytande. Tjänsten skapades efter önskemål från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, och finns sedan tidigare på flera håll i landet. Brukarinflytandesamordaren (BiSAM) i Örebro län ska hjälpa verksamheter i Region Örebro län och länets kommuner att mer systematiskt införa och arbeta med brukarinflytande inom psykiatri och socialpsykiatri.
BiSAM ska stötta och följa upp arbetet med brukarinflytande så att det blir en naturlig och kontinuerlig del av verksamheterna – både i pågående, förändrade och nystartade. I arbetet ingår också att sprida kunskap om psykisk ohälsa i samhället och jobba för att bryta det stigma som psykisk ohälsa ofta för med sig för personen som drabbats och dennes anhöriga. BiSAM är även samordnare för NSPH-nätverket i Örebro län som består av ett flertal brukar- och anhörigföreningar inom psykisk ohälsa. BiSAM finansieras av den så kallade ”brukarmiljonen”.
Information kommer inom kort.
Kontakt
Projekt CHERRIES handlar om hur hälso- och sjukvården på ett mer innovativt sätt kan bidra till att hantera konsekvenserna av lokala och regionala samhällsutmaningar.
Här kan du läsa mer om projektet CHERRIES.
Kontakt
Projektet CROSS vill hitta en modell för att täppa till välfärdsluckor.
Här kan du läsa mer om projektet CROSS.
Kontakt
I dag är den psykiska ohälsan bland tonårsflickor oroväckande hög och tenderar att sjunka till ännu yngre flickor. Depression ökar också globalt och beräknas att år 2030 vara ett av de tillstånd som orsakar störst sjukdomsbörda. Att erbjuda fysisk aktivitet är ett sätt att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa och det anses fördelaktigt med organiserade fritidsaktiviteter som inte är tävlingsinriktade. Dans som är en av de populäraste aktiviteterna bland unga flickor kan i ett socialt sammanhang tänkas fungera som en skyddsfaktor för att förebygga psykisk ohälsa och reducera psykosomatiska besvär. Läs mer om metoden "Dans för hälsa"
Med den bakgrunden har ett utvecklingsarbete startat för att fler kommuner i Örebro län ska kunna erbjuda metoden ”Dans för hälsa”, en evidensbaserad metod för att stärka psykisk hälsa hos unga. Metoden handlar om att regelbundet erbjuda kravlös dans till elever med lättare psykisk ohälsa, 75 minuter per tillfälle helst två gånger per vecka.
Utvecklingsarbetet handlar om att erbjuda
- utbildningsplatser för utbildning av dansinstruktörer i metoden till en reducerad kostnad
- processtöd i framtagande av implementeringsplan
- startbidrag för implementering av metoden.
Sedan tidigare erbjuder Karlskoga och Örebro kommun metoden ”Dans för hälsa”. Nu har ytterligare nio av länets kommuner anmält intresse. Utvecklingsarbetet sker i samarbete mellan tre områden inom förvaltningen Regional utveckling: Kultur och ideell sektor, Välfärd och folkhälsa samt Utbildning och kompetensförsörjning.
Kontakt
Primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin samverkar i arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa. Genom att bygga en bred första linje och en gemensam ingång, ”en väg in”, skapar man en tillgänglig, jämlik och patientsäker vård. Välfärd och folkhälsa stöttar dessa utvecklingsarbeten med designmetodik och användarinvolvering.
Sommaren 2021 anställs fyra ungdomar, 18-24 år, i ett designlabb under tre veckor. De ska tillsammans med två tjänstedesigners skapa nya koncept och skissa på förbättringar av insatser för att främja ungas psykiska hälsa. Detta tillfälliga ”labb” gör en fördjupad analys av material om ungdomars psykiska mående och deras tankar kring hur man skulle vilja söka stöd. Materialet kommer från intervjuer med ett 40-tal ungdomar i länet. Man gör sedan en omvärldsspaning kring innovativa sätt att söka stöd.
Resultaten kommer fungera som inspiration för de utvecklingsarbeten som pågår inom barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården. De kommer också kommuniceras till skolchefer och politiker.
Kontakt
Främja närvaro och förebygga frånvaro (FNoFF) är ett projekt som utgår från att närvaro i skolan är en skyddsfaktor som bidrar till psykisk hälsa och ger barn och ungdomar förutsättningar för en god framtid. Alla barn har rätt till en fungerande skolgång och närvaro är en förutsättning för detta. När det gäller att åtgärda frånvaro krävs ofta samverkan mellan flera aktörer, exempelvis vårdnadshavare, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Eftersom forskning visar att den typen av samverkan ofta är svår och kräver olika delar för att nå ett gott resultat kommer projektet prova hur ett processledarstöd kan vara till hjälp i dessa ärenden. Processledarstödet kommer att provas i två frånvaroärenden.
Projektet riktar sig till kommuner i Örebro län som vill utveckla sitt systematiska arbete för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro. Inledningsvis kommer kommunernas handlingsplaner och riktade insatser vid skolfrånvaro att sammanställas och analyseras för att få en bild av vilket arbete som pågår och vilka insatser som ger positivt resultat. Utifrån detta är tanken att bygga upp ett nätverk där länets olika aktörer deltar för kunskapsutbyte. Inom ramen för projektet kommer två skolor i länet att tillsammans med projektmedarbetarna implementera en systematiserad handlingsplan.
Projektet ägs och leds av Centralt skolstöd i Örebro kommun. Laxå och Örebro är pilotkommuner i projektet. Projektet pågår augusti 2020 - dec 2021. En extern utvärderare är kopplad till projektet.
Kontaktpersoner
Information kommer inom kort.
Kontakt
Hälsolabb är en arena för lärande och experimenterande i arbetet med att stödja omställningen till en nära vård. Med utgångspunkt i invånares, patienters och brukares behov och resurser jobbar labbet med komplexa utmaningar kopplade till omställningen. Arbetet fokuserar på att göra men också på att utveckla styrning och ledning samt policy och kultur – speciellt i gränslandet mellan region och kommun.
Hälsolabb bedrivs av Experio Lab tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR), Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet och Design vid Linköpings universitet. Det är en del i SKR:s stöd till regioner och kommuner i omställningen till en nära vård. Örebro län är tillsammans med Västernorrland och Värmland pilotregioner och arbetar med följande lokala och regionala processer
- gemensam målbild för nära vård
- ökad brukarmedverkan
- förbättrad samverkan mellan kommun och region i relation till psykisk hälsa
- utveckling av en mer personcentrerad vård
- stöd för personer med både missbruk och psykisk ohälsa (samsjuklighet).
När det gäller den sista punkten ovan pågår ett arbete tillsammans med statens Samsjuklighetsutredning. Samarbetet består av tre steg:
- Ta fram en målbild tillsammans med patienter, brukare och närstående utifrån deras behov, önskemål och resurser.
- Diskutera och analysera konsekvenser av målbilden för styrning, ledning och organisation i region och kommun.
- Testa utredningens förslag genom prototyper tillsammans med patienter, brukare, medarbetare och chefer från regioner och kommuner med koppling till den lokala kunskapsstyrningsstrukturen.
Läs mer om..
Kontakt
Maria ungdom öppnade i februari 2020 som en integrerad verksamhet mellan Örebro kommun och Region Örebro län. Verksamheten riktar sig till hela länet. Här kan ungdomar, 13-25 år, och deras anhöriga söka stöd för riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol och droger. Man arbetar även på uppdrag av Örebro kommuns socialtjänst och fungerar som remissinstans inom den regionala beroendevården.
Välfärd och folkhälsa kartlägger medborgarnas behov och målgruppens befintliga insatser i övriga kommuner. Vi tar även fram förslag för hur dessa kan stärkas i anslutning till Maria ungdom, för att få till ett jämlikt stöd för ungdomar i hela länet.
Kontakt
Kontakt
Johanna Bernström Högblom
Länsövergripande samordnare för suicidprevention Örebro län
Information kommer inom kort.
Kontakt
Information kommer inom kort.
Kontakt
Youth Aware of Mental Health (YAM) är ett program som främjar den psykiska hälsan bland unga i årskurs 7 och 8. Programmet genomförs i skolan på skoltid i syfte att ge eleverna kunskap om psykisk hälsa, främja diskussion och färdighet i att möta livets svårigheter samt utveckla förmågan att handskas med egna och andras känslor. YAM uppmuntrar deltagarna att lära sig mer om psykisk hälsa och erbjuder kontaktinformation till både lokala och nationella hjälpinstanser samt organisationer som bedriver ungdomsverksamhet.
Att ge eleverna kunskapshöjande insatser om psykisk hälsa i skolan kan motverka/minska inåtvända psykiska problem. Chefsgrupp folkhälsa beslutade i juni 2020 att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheter att bygga upp en organisation för och introducera YAM i länets skolor (se slutrapport från förstudien ovan). Just nu pågår ett förarbete för att genomföra ett pilotprojekt i länet där ett antal skolor testar att erbjuda YAM till elever i åk 8.
Kontakt
Suicid är ett folkhälsoproblem som förutom förlusten av människoliv leder till stort psykiskt lidande och försämrad hälsa hos efterlevande och andra berörda. Under perioden 2010-2021 tog 574 personer sina liv i Örebro län. Det innebär att ca 48 personer dör till följd av suicid varje år i länet. På varje suicid beräknar man att ca 10 personer är närmast drabbade. Bland de drabbade finns barn, syskon, föräldrar, släktningar, kompisar, grannar och kollegor. I Örebro län pågår det suicidpreventiva arbeten på olika nivåer och genom utvecklingsarbeten för att matcha de lokala behoven i frågan. Suicidprevention är en gemensam fråga för samhället då det berör oss alla på olika sätt och därför är det viktigt att vi arbetar tillsammans för att komma framåt i arbetet. Det gör vi till exempel genom att sprida kunskap om suicid och suicidprevention och upprätta samverkan mellan offentlig verksamhet, näringsliv och civilsamhälle.
Länsövergripande samordnare för suicidprevention
I Örebro län finns en länsövergripande samordnare för suicidprevention som har i uppdrag att aktivt stärka samverkan mellan Region Örebro län, länets 12 kommuner, blåljusverksamheter, näringsliv, samhällsplaneringsaktörer och civilsamhälle m.fl. Den länsövergripande samordnaren ska öka kunskapen om hela samhällets betydelse för suicidpreventivt arbete och verka som förändringsledare inom området. En central del i arbetet är också att ta fram en länsövergripande strategi för det suicidpreventiva arbetet.
Samverkansytor
Öppen samverkan – suicidprevention är ett samverkansforum där olika aktörer bjuds in till ett förutsättningslöst möte utifrån ett speciellt tema kopplat till en riskgrupp. En möjlighet att samverka över organisationsgränserna i en aktuell fråga. Under mötet finns en respekt för de olika aktörernas möjligheter och begränsningar och fokus ligger på att öka sin kunskap om suicidpreventivt arbete och samverkanspartners olika uppdrag. Det är en möjlighet att ställa frågor till varandra, tipsa varandra, knyta nya kontakter och inspireras. Öppen samverkan erbjuds 1-2 gånger per termin utifrån olika teman kopplat till en riskgrupp. Sammankallande och mötesordförande är länsövergripande samordnare för suicidprevention.
Digital länsövergripande plattform i teams är en samlingsplats för det suicidpreventiva arbetet i Örebro län. Här finns nätverk, inspiration och information samt möjlighet att snabbt bli uppdaterad kring vad som är på gång inom området suicidprevention i länet. Kontakta länsövergripande samordnare för suicidprevention för inbjudan.
Läs mer om arbetet för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa på vårdgivarwebben
Johanna Bernström Högblom
Länsövergripande samordnare för suicidprevention Örebro län
Norra länsdelen – Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention 2022-2025
Askersund – Program för suicidprevention 2022-2025
Karlskoga – Folkhalsopolitiskt program för en god och jämlik hälsa
Tidiga tecken är ett kartläggningsinstrument som följer upp åldrande personer med kognitiv funktionsnedsättning för att undersöka om förändringar hos personen beror på demens eller normalt åldrande.
Tidiga tecken kan användas för att se och förstå orsak till förändringar i åldrandet. Instrumentet är till för att kunna möta upp med rätt stöd, bemötande och insatser vid tillkommande kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan också användas i kontakten med hälso- och sjukvården.
Vårt uppdrag
Välfärd och folkhälsa samordnar tillsammans med Örebro kommun ett nätverk för utbildade coacher för Tidiga tecken.
ViSam – Vår planering och Informationsöverföring i en Samlad modell – är en samverkansmodell som tagits fram i syfte att förbättra kvalitet och ge förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg för alla patientgrupper i Örebro län.
ViSam-modellen
ViSam-modellen finns tillgänglig på webben för samtliga vårdgivare och är utformad för att ge stöd i verksamheternas dagliga arbete. Den innehåller beslutsstöd vid försämrat hälsotillstånd i hemmet samt rutiner för säker utskrivning från slutenvården. Modellen omfattar också rutiner för att genomföra en SIP, samordnad individuell plan, inom öppenvården och i samband med utskrivning från slutenvården. Tillsammans utgör dessa delar en samlad modell som bidrar till att skapa struktur för vårdpersonal och lyfta fram den enskildes behov och delaktighet. ViSam-modellen antogs hösten 2013 och har från 2018 anpassats efter lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, ”Lag 2017:612”.
Samverkan vid utskrivning
Samverkan vid utskrivning drevs som ett projekt av Område välfärd och folkhälsa under två år, 2018-2020. Projektet var framgångsrikt och när det avslutades hade följande mål uppnåtts:
- Länsgemensamma riktlinjer och rutiner i utskrivningsprocessen för alla patientgrupper i ViSam-modellen
- En modell för att följa upp ekonomisk reglering i samverkan – se ”Modell för betalningsansvar” ovan
- En resultatportal med statistik för uppföljning av utskrivningsklara patienter som vårdats på vårdenheter inom Region Örebro län. Portalen är tillgänglig för samtliga parter och uppdateras dagligen - se länk ovan
Vårt uppdrag
Område välfärd och folkhälsa samordnar och stödjer utvecklingen av ViSam-modellen. I juni 2020 ställde sig "Chefsgruppen för social välfärd samt vård och omsorg" bakom ett tydliggörande av organisation och roller kring ViSam, samt en utveckling av upprätthållandet av modellen. En utvecklingsledare på Välfärd och folkhälsa har sedan hösten 2020 uppdraget som processledare med ansvar för utveckling och samordning. Se länk ovan "ViSam samverkansmodell – organisation och roller".
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 19 april 2023